Sommardesignkontoret 2012!

I år år kommer Sommardesignkontoret med sex kreativa och engagerade studenter till Kiruna och Gällivare och på torsdag är det dags för de första uppstartsmötena på plats i kommunerna. Det ska bli väldigt spännande att se vad detta året för med sig, som vanligt är förväntningarna skyhöga!

Håll utkik här och på vår hemsida designarenanord.se för att följa med vad som händer i projektet. Är du nyfiken på att veta mer får du gärna ringa eller maila mig på 0705 - 47 96 28 eller karoline.pettersson@centek.se

Ses i Malmfälten till sommaren!

Designpoolen har fått en ny medlem!

Johanna Blylod är utställningsdesignern som kommer från Piteå. Efter fyra års studier vid Linköpings universitet flyttade hon tillbaka till Norrbotten och har sedan dess arbetat med att skapa utställningar, först som anställd hos bland annat Norrbottens museum och nu i egen regi.

Sedan 2010 har hon drivit Kreativ Expo som producerar och designar utställningar i alla dess format beroende på kundens efterfrågan och behov. Johanna har bred kompetens inom utställningsfältet, grafisk formgivning och illustration och jobbar med uppdragen från idé till färdig produktion.

Läs mer om Johanna på Designarena Nords hemsida.

PechaKuchaNight

Årets sista PechaKuchaNight hölls på Bistro Norrland i Luleå den 7 december. Kvällen bjöd på en rad intressanta och spännande talare, som utgick från det obligatoriska konceptet att visa 20 bilder á 20 sekunder.

PechaKucha är en japansk snabbpresentationsteknik som startades av ett arkitektpar i Tokyo 2003. Syftet var att skapa en plats för unga designer att mötas, nätverka och visa upp sitt skapande för publik. Sedan dess har fenomenet spridit sig som en löpeld och finns nu över 450 städer runt om i världen.

Kvällens talare

Anders Alm och Ella Jonsson
“Väg i väglöst land”

Johan Kauppi
 ”Design med Norrbottniska värden - Parkupplevelse, inredning och inudstridesign”

Katarina Nilsson
“Foto & fotokonst - att frysa ögonblicket”

Tim Foster
“Micro-Victories: From the classrroom at LTU to the football field of the Luleå Eskimo”

Linda Rönnbäck
“Livet genom ett öga”

Paus 20 minuter  

Teresa Rautio
“Vidbränd men inte rökt - om osynliga funktionshinder och kreativitet” 

Peter Törlind
“Kreativitet och innovation”

Liselotte Lindbergh
“A-ha”

Janne Nyberg
“Var femte ung kvinna saknas i Luleå. Var är hon?”

Kvällens moderator: Helena Jönsson

Kvällens DJ: Gustav Nordblad

Detta arrangemang var ett samarbete mellan Centek, Svensk form och Magma Nord. Här finns bilder och filmer från förra PechaKuchan i Luleå den 7 september.

Stolsbyte hos SAS

Supertunn design ska rädda knän och miljö.

Ny SAS-stol

Ny SAS-stol

SAS uppgraderar stolarna på åtta av sina kortlinjeplan under nästa år. Bolaget Recaro har tagit fram en ny lättviktsstol som gör ett plan av modellen Boeing 737-800 360 kilo lättare.

Förutom minskad bränsleåtgång ska de nya stolarna också erbjuda mer benutrymme.

– Denna investering betyder bekvämare stolar och mer utrymme för kunderna, vilket innebär att SAS kommer erbjuda en bättre upplevelse för våra passagerare, säger SAS komersiella chef Robin Kamark i ett pressmeddelande.

Uppgraderingen av de första 1.484 stolarna görs under kommande vår. Stolsbytet är planerat att fortsätta även under 2013.

Hedersprisvinnare Aluminiumdesign 2011

Max David från vår Designpool har vunnit hederspris i årets upplaga av tävlingen Aluminiumdesign. Han har, i samarbete med Annica Doms och Joel Thorstensson, tagit fram ett produktkoncept som de kallar för Hearth (engelska för härd).

Joel Thorstensson, Max David Eriksson, Annica Doms

Joel Thorstensson, Max David Eriksson, Annica Doms

Hearth är en serveringsserie som formgivits med inspiration från elden och dess gestalt. Seriens kännetecken är det trefotade stativet i svartanodiserad aluminiumplåt, utskuren och bockad i ett stycke, som både har en attraktiv design och genomtänkt funktion. Den tillhörande värmeljusarmaturen gör det möjligt att med ett värmeljus varmhålla mat. Stativet har kompletterats med eldfasta serveringsskålar i stengods.

Hearth

Hearth

Formen på stativet, på värmeljusarmaturen samt på serveringsskålarna medger god stapelbarhet. En viktig egenskap både under transport och vid förvaring i en butik eller i köket.

Hearths karakteristiska trefot för tankarna till äldre tider, i vilka eldhärden var platsen där man samlades för att äta och umgås. På samma sätt vill skaparna av Hearth inspirera till måltiden som ett tillfälle för samling och gemenskap.

Juryns motivering till hederspriset lyder:
”Hearth, kombinerar aluminium och stengods på ett stilrent sätt och skapar därmed en helhet som kommunicerar ett tidlöst, österländskt formspråk”

Aluminiumdesign är en årlig idétävling öppen för alla som vill formge nya produkter med aluminium som huvudmaterial.

Därför valde Facebook Luleå

Facebook ska nu förlägga sitt första europeiska datacenter i Luleå.
– Vi har undersökt alternativ i hela Europa och efter en omfattande process kom vi fram till att Luleå hade den bästa helhetslösningen, med ett klimat väl lämpat för naturlig kylning, tillgången till ren energi, bra mark, välutbildad arbetskraft och ett skickligt och engagerat företagsklimat, säger Tom Furlong, ansvarig för nyetableringar på Facebook.

För två år sedan började Luleå arbeta med att få internationella IT-bolag att upptäcka regionen och nu har alltså Facebook offentliggjort att de ska bygga sitt första europeiska datacenter i just Luleå. Facebook valde Luleå för regionens unika egenskaper. Här finns hög teknisk kompetens från universitetet och naturlig kyla som behövs för att hålla nere temperaturen i serverhallarna.  Även det driftsäkra elnätet, de låga elpriserna och den rena energin var en stor fördel.

      Att Facebook kommer till oss är ett bevis för regionens kvaliteter och en enorm laginsats från alla inblandade. Luleå har ställts mot mängder av alternativ och när det gäller den här typen av investeringar så chansar man inte, säger Matz Engman, VD Luleå Näringsliv. 

Det största i sitt slag
Datacentret blir det största i sitt slag i Europa, med en area på 84 000 kvadratmeter vilket motsvarar drygt 11 fotbollsplaner. Bygget sker i tre etapper och färdigbyggt kommer det bestå av tre serverhallar.  Den första ska vara i drift om ett år och hela anläggningen väntas vara klar 2014.  En stor del av trafiken från världens 800 miljoner Facebookanvändare kommer då att hanteras i det nya datacentret.

      Det här är den största enskilda investeringen i Luleå sedan stålverket byggdes 1940. Det här är början på en helt ny och digital industriera för hela vår region, som i och med etableringen blir en nod för datatrafik i hela Europa, säger Karl Petersen, kommunalråd i Luleå.

Totalt innebär projektet att flera miljarder kommer att investeras inom de närmaste tre åren och att 300 årsarbetstillfällen kommer att skapas bara under byggnationen.

Vad är ett datacenter
Ett datacenter fungerar som en jättedator. Det huserar tusentals dataservrar som genom att arbeta tillsammans kan processa stora mängder datatrafik. Servrarna är länkade med omvärlden via fiberoptikskablar, och kan på så sätt använda sin samlade kapacitet för att göra omfattande beräkningar för att få tjänster på webben – till exempel Facebook – att fungera.

När du använder Facebook, till exempel för att uppdatera din status eller kommentera vänners bilder och filmer, tar servrarna i Facebooks datacenter emot och beräknar dina önskemål så att själva handlingen upplevs som direkt i samma ögonblick du utför den. Med 800 miljoner användare världen över och mer än 100 miljoner bilder som laddas upp varje dag, är det enorma mängder data som behöver processas av Facebook varje dag.

 

Dags att designa Norrbotten

Nu har Designarena Nord startat destinationsdesignprogrammet “Dags att designa Norrbotten” där sex kommuner deltar under ett år. Syftet är att skapa förutsättningar för att utveckla och förstärka den fysiska gestaltningen i en kommun för att på så sätt skapa en attraktivitet som lockar fler turister, investerare och invånare.

Se filmen om Dags att designa Norrbotten.  

Industridesign för hemmet


Prisbelönta stolen Muu av formgivaren Harry Koskinen.

Funktionellt och strikt formspråk kombinerat med finurliga lösningar har gett den finske formgivaren Harri Koskinen en plats i världstoppen. Just nu är han aktuell med en utställning på Galerie Forsblom i Helsingfors.

– Min grundidé är att skapa föremål som tål tidens gång, säger Harri Koskinen till Sydsvenska Dagbladet. Det viktigaste för mig är att jag gör saker som man upplever som en glädje att äga och använda.

Formspråket är dämpat, precist och subtilt, utan onödiga linjer eller dekorationer. Något som återspeglas väl i en av hans mest kända produkter: Block Lamp, som liknar en glöd­lampa infrusen i ett isblock. Lampan lanserades ­redan 1996 av Design House Stockholm och finns numera med i den mest förnäma av designsamlingar, på Museum of Modern Art i New York.

I dag räknas Harri Koskinen till de främsta formgivarna i världen i sin generation. Han har fått många prestigefyllda utmärkelser: Compasso d’Oro, även kallat Nobelpriset i design, 2004 för stolen Muu. Ett femårigt konstnärsstipendium av den finska staten, samt Pro Finlandia-medaljen utdelad av landets president. 2009 erhöll han Torsten och Wanja Söderbergs pris, som förutom äran och en separatutställning på Röhsska museet, gav honom en miljon svenska kronor.

Själv är Koskinen mest stolt över matservisen Oma, formgiven 2007 för Arabia. Serien blandar materialen glas, keramik, plast och aluminium och innehåller dricksglas, karaffer, tallrikar, serverings- och förvaringskärl samt brickor i trä. Just den här typen av industridesign för hemmet är något som finländaren gärna arbetar med.

– Serviser är något som vi kommer i kontakt med dagligen på ett mycket konkret sätt, vilket jag stimuleras av som formgivare. Jag tycker om att använda min kompetens till något som berör många människor, säger Harri Koskinen.

Han avstår bestämt från att låta massproducera sina objekt i lågprisländer, och menar att han tar ett miljöansvar genom att skapa produkter som man vill behålla.

Tree hotel får stora Turismpriset

Treehotel i Harads är årets vinnare av Stora Turismpriset.
- Jag hade aldrig vågat satsa så mycket på design och arkitektur om jag inte hade gått Centeks designprogram Turistanläggningars form och funktion, säger Britta Jonsson-Lindvall, trädhotellets grundare.

 

Juryns motivering löd delvis: “Årets vinnare är en unik innovativ turistisk satsning. Vinnaren har väckt stort intresse i internationella media och är mycket efterfrågad av internationella researrangörer. Vinnaren har gått ett steg längre än de flesta och sprängt vallarna för de gängse uppfattningarna om hur det är möjligt att erbjuda boende.”

 

Det är Stiftelsen för kunskapsfrämjande inom turism och Tillväxtverket som delar ut priset. Priset delas ut till någon som gjort en insats för att utveckla turismen i Sverige.

 

Övriga finalister var Sala Silvergruva, Kosta Boda Art Hotel, Lights in Alingsås, Svenska Dansbandsveckan och Världskulturmuseerna i Stockholm.

 

Här är alla tidigare Stora Turismprisvinnare:

 

Fotografiska (2010), Ystad kommun (2009), Kolmårdens Djurpark (2008), Wij Trädgårdar (2007), Ekoturismföreningen (2006), Göteborg (2005), SkiStar AB (2004), Anja Praesto och Jan Guillou för “I Arns fotspår” (2003), Ölands Skördefest (2002), Sveriges Campingvärdars Riksförbund, SCR (2001), Jamtli Historieland (2000), Dalhalla (1999), Liseberg (1998), Turism i Glasriket (1997), Medeltidsveckan (1996), Vasamuseet (1995), Jukkasjärvi och Rederiaktiebolaget Göta Kanal (delat pris 1994).

 

 

 

Stark arkitektur en potent turistmagnet

Trots att högsäsongen är kort omsätter den svenska besöksnäringen hela 250 miljarder, till år 2020 förväntas en fördubbling. Dessvärre är vi inte ensamma om den ambitionen – bara i Europa konkurrerar 150 000 kommuner om framtidens besökare, etableringar och investeringar. Frågan är: Vad avgör egentligen turistens val av destination?

Treehotel strax norr om Luleå är ett exempel på innovativ arkitektur som blir en attraktion i sig. Men här har Sverige mycket kvar att göra, skriver Ylva Lindstedt och Torbjörn Lindstedt i en debattartikel i Göterborgs-Posten.

Läs hela debattartikeln här.